Suljätten

Idag har jag bestiget Suljättens topp trots vindbyar omkring 30 m/s! En fin tur var det och mellan att molnen kom och gick hade man bra utsikt över Kallsjön och fjällen runt omkring. Lunch fick det bli nere i skogen där det var lite lä.

Vandringen upp till suljätten är 2,5 kilometer lång och har en stigning på 400 meter i höjd. För att komma till Suljätten kör du väg 336 förbi kall och fortsätter sedan mot Konäs.Ungefär en kilometer efter skylten om Konäs fiskecamp fins en träskylt på höger sida av vägen. Där tar du av och gör sedan 2 km på den grusvägen tills du kommer till den här skylten du ser ovan där börjar du sedan vandringen mot Suljättens topp.

Suljättens topp tittar fram bland molnen!

 Vandringen upp går mestadels genom skogen men när du närmar dig toppen får du en fin utsikt.

Toppen 845 meter över havet! Stigningen till toppen är ganska brant och man kände tydlig skillnad på vinden i fjällbjörkskogen och kalfjället uppe på toppen. Här var det svårt att stå upp på grund av att det blåste så mycket mesans det nere i skogen hade varit helt okej. Men det var kul att få känna på riktigt hård vind. Toppen på bilden vågade vi inte bestiga eftersom det blåste så mycket och det var väldigt brant på andra sidan men en liten kniks bredvid gick vi upp på. Där var det helt omöjligt att stå upprätt och vi var tvungen att krypa upp och ner. När jag kom hem läste att det hade blåst 30m/s på Blåhamarens fjällstation så man kan väll tänka sig att vindstyrkan uppe på Suljätten var något liknande. 

Toppen här på bilden är det man brukar kalla Suljättens näsa. Varför Suljätten ligger med näsan rakt up i vädret har sin förklaring i den gamla sägnen om två jättar, som går så här:

Rut i Skut och Jätt i Spjätt

En gång för länge, länge sedan bode det i Jämtland många stora jättar. Den här berättelsen handlar om Rut i Skut som bodde på Åreskutan. Han var den största och starkaste jätten av dom alla. Han var så stor att när han klev ner i Åresjön fick han bara lite vatten i ena stöveln. Men modigaste av alla jättar i Jämtland på den tiden var Jätt i Spjätt som bodde vid det vi idag kallar Suljätten. Rut i Skut och Jätt i Spjätt hade så länge någon kunde minnas varit ovänner. Jätt i Spjätt tyckte Rut i Skut utnyttjade hans jaktmarker och fiskevatten och Rut i Skut anklagade Jätt i Spjätt för det samma. När de två jättarna var som mest osams försökte det till och med döda varandra genom att kasta sten. Till och med idag kan vi se alla det stenarna som inte nåde ända fram och nu ligger mellan det två topparna. Men så kom till slut en dag då Rut i Skut lyckades kasta en sten ända från Åreskutan till Suljätten som det idag heter. Kastet var en fullträff och jätt i Spjätt ramlade och blev liggande med näsan upp i vädret och så ligger han än idag!

Efter att ha gått upp på Suljätten gick vi ner i skogen och åt lunch. Tanken var först att försöka sätta upp en trarp men det blåste för mycket så det fick bli lunch med en gran som skydd för regnet och en sten som skydd för vinden. Lika bra om inte bättre!

Till lunch åt vi grönsakssoppa med korv i. Riktigt bra ute mat! Tänkte i senare inlägg publicera lite mer recept på bra saker att laga ute i naturen. Idag lagade vi också bröd på spritköket. Kändes lyxigt med varmt bröd nybakat bröd efter en hel dag ute! Men en klick smör hade inte varit fel, så det kommer finnas med i packningen till nästa gång. På länken nedan finns receptet på brödet vi gjorde som kallas "camping bröd".

http://www.spisa.nu/3.13799/recept/campingbrod-friluftsmat/